Film- och musikbranschen har sedan länge förlikat sig med den digitala revolutionen och anpassat sina produkter därefter. Nu står den tryckta boken inför liknande utmaningar i och med det ökade antalet digitala format och streamingtjänster. Men innebär det verkligen att den tryckta boken är på väg att försvinna? Och hur förändras vårt läsbeteende när boken blir digital? Vi har pratat med två forskare som ägnat fyra år åt att vända och vrida på frågor likt dessa. Resultatet av deras arbete presenteras i Books on Screens: Players in the Swedish e-book market.

Hej Elena och Kersti! Vilka är ni?
Elena: Jag undervisar vid Högskolan i Borås där jag även bedriver olika forskningsprojekt, både stor- och småskaliga. Jag är intresserad av allt från frågor kring svenska bibliotek till hur man bevarar forskningsresultat, och hur man kan använda digitala resurser och tjänster i organisationer.

Kersti: Även jag undervisar och forskar. När det gäller min forskning kan jag till exempel nämna ett projekt som rör unga vuxnas läsning mot bakgrund av digitaliseringen.

Vad spännande! Berätta om forskningen som ligger till grund för er senaste bok.
Elena: Books on Screens, som har sex författare, är resultatet av en stor forskningsinsats som pågått under fyra års tid. Kersti har jobbat mycket med författarens och läsarens perspektiv och jag har framförallt riktat in mig på förläggare och akademiska bibliotek. Det var ett omfattande arbete och boken ger en bred och mångfacetterad bild, eftersom vi har granskat försäljare, prenumerationstjänster, bokhandeln (både fysisk och digital), folkbibliotek och läsare, bland annat.

Kersti: Förutom Elena och jag själv har två kollegor som är verksamma här vid Högskolan i Borås varit med och författat boken. Ytterligare två medförfattare kommer från Göteborgs universitet och en av dem leder även SOM-institutet. SOM-institutet undersöker bland annat svenskarnas medievanor, vilket gjorde det möjligt för oss få med frågor i enkätundersökningar. Vi har också utfört ett stort antal intervjuer. Boken är alltså resultatet av både kvantitativ och kvalitativ forskning.

Hur kom det sig att ni satte igång just det här projektet?
Kersti: Tills viss del berodde det på att försäljningen och användningen av eböcker ökade runt 2011. Användningen var fortfarande liten men ökningen var ändå markant och av den anledningen blev det intressant att undersöka effekterna av det.

Elena: Ja, och sedan hade man sett att ebokens utveckling gick väldigt långsamt i små språkområden i Europa – jämfört med större som de engelska och spanska. Även i Sverige, som ju i övrigt är så teknologiskt utvecklat, gick utvecklingen väldigt långsamt (vilket den fortfarande gör). Från det utgångsläget blev det intressant att ta reda på varför det var så.

Varför ökade eboken just år 2011?
Elena: Egentligen skedde ökningen redan 2008, då Kindle kom. Men 2011 släpptes Zlatans bok och då ville alla läsa den, oavsett format. Läsarna förstod också att det var möjligt läsa på fler sätt än på papper.

Surfplattor är mer funktionella, men de är samtidigt inte tänkta för att läsa böcker på. De har ju många fler funktioner och det kan göra att läsaren får svårare att koncentrera sig.

Hur används eboken i Sverige idag?
Kersti: Eboken är vanlig på universitetsbiblioteken, där köper man in fler eböcker än tryckta böcker nu. Allmänheten köper inte så många eböcker, men lånar desto mer på folkbiblioteken. Därför utgör inte försäljningen av eböcker någon stor andel av de svenska förlagens intäkter, där är det tydligt att det är den tryckta boken som fortfarande dominerar. Men för privatpersoner kan en sådan sak som nedladdning vara ett hinder.

Menar du ett praktiskt hinder eller ett psykologiskt?
Kersti: Både och egentligen. Det kan upplevas vara ett praktiskt hinder att ladda ned och öppna en ebok och därmed blir det också psykologiskt. Dessutom tycker många om att läsa tryckta böcker, man tycker till exempel om att veta var man befinner sig vilket man gör på ett helt annat sätt i en tryckt bok jämfört med en ebok.

Elena: Sedan kan jag tillägga att det är populärare med surfplattor i Sverige än eläsare och läsplattor. Eläsare är knutna till särskilda format och man måste köpa sina böcker på ett visst ställe för att kunna läsa dem. Till exempel måste man köpa sina böcker på Amazon om man har en Kindle. Surfplattor är mer funktionella på det viset, men de är samtidigt inte tänkta för att läsa böcker på. De har ju många fler funktioner och det kan göra att läsaren får svårare att koncentrera sig.

Eboken anses också vara en ganska farlig produkt, eftersom den kan störa bokproduktionen och potentiellt förändra systemet. Om man är förläggare och ger ut tryckta böcker kan eboken kännas obekväm, eftersom den kan tvinga fram förändring. Eboken har ju gjort det mycket enklare för författare att publicera sig själva, till exempel.

Kersti: Pappersböcker har mycket kortare livslängd än eböcker, men författarna kompenseras inte i den utsträckning som vore rimlig när det gäller just eböcker. Eböckerna betraktas fortfarande som biprodukter både av förläggare och författare, däremot har ju ljudboken trätt fram mycket mer på den digitala sidan.

Vad tror ni om ebokens utveckling framöver?
Elena: Jag tror att användningen kommer att växa fram och jag tror inte att eboken kommer att ersätta pappersboken. Pappersboken är så väl anpassad till oss människor som system, till våra känslor. Det handlar om både taktila och estetiska faktorer såsom den tryckta bokens känsla och utseende.

Utvecklingen beror också på hur kommande generationer kommer att se på böcker och läsning, de som växer upp i ett digitalt samhälle. Många tycker fortfarande om pappersboken mer än eboken, men då ska man komma ihåg att vi har en pappersbokskultur. Däremot kan det bli helt annorlunda på andra platser – ta till exempel vissa afrikanska länder där bokbranschen inte har så starka strukturer eller förläggare som vi har här. Då behövs det inte lika mycket resurser för att ge ut en ebok och då kan man ha större nytta av den.

Kersti: Det kan också vara värt att nämna den kognitiva förmågan, dvs. vår förmåga att memorera och reflektera kring det inlärda. Det finns hjärnforskare som studerar dessa områden och vissa av dem, bland annat Maryanne Wolf, sätter upp en varningsflagga för att hjärnan inte kan processa för mycket digital information. Närminnet klarar av det, men allt förs inte vidare till långtidsminnet. Hjärnan utvecklas visserligen över tid, men övergången får inte gå för snabbt. Det tar längre tid att läsa på papper, och då hinner hjärnan med bättre.

Elena: Samtidigt leder Maryanne Wolf också ett forskningsprojekt där man delar ut surfplattor till illiterata barn i Etiopien. Det har gett både intressanta och goda resultat vilket tyder på att det verkar finnas stora möjligheter med detta och det har gett mycket hopp! Det handlar om att kämpa för det litterära samhället på platser där inget trycks eller skrivs.

Kersti: Precis, det har visat sig vara en bra förutsättning när man vill gå från en illitterat till en litterat kultur. Surfplattor har också visat sig fungera bra för pojkar som tidigare vägrat att läsa.

Hjärnan kan inte processa för mycket digital information. Närminnet klarar av det, men allt förs inte vidare till långtidsminnet. Hjärnan utvecklas visserligen över tid, men övergången får inte gå för snabbt. Det tar längre tid att läsa på papper, och då hinner hjärnan med bättre.

Hur kommer det sig?
Kersti: Det har att göra med att ett intresse för teknisk utrustning och då kan surfplattan i sig göra att läsandet mer intressant. Det har gjorts mycket forskning på olika grupper och bland elever kan man se att de som är vana läsare föredrar pappersböcker medan ovana läsare föredrar eboken.

Elena: Det kan också vara så att vissa med hjälp av eböcker hittar litteratur som inte finns på svenska, till exempel inom en specifik genre. På samma gång innebär det ett potentiellt hot mot mindre språk. När det gäller forskning uppmanas vi alltid att publicera internationellt, det vill säga på engelska. Det händer just nu på det akademiska fältet och det skulle kunna hända med skönlitteraturen – men om ett språk försvinner från ett fält försvinner också en specifik syn på världen, eftersom denna syn finns inkodad i språket.

Slutligen, hur har det varit att arbeta med projektet?
Elena: Det var väldigt belönande att jobba i det här teamet, en stor glädje. Det känns tråkigt att det är över. Och vi fick fram väldigt intressanta resultat, inte bara för oss!

Apropå det, vilka är det som ska läsa den här boken?
Elena: Vår forskning publiceras ju oftast i akademiska kanaler och de riktar sig framförallt till forskare, men den här boken är inte särskilt akademiskt skriven. Den riktar sig till alla som är intresserade av kultur kring böcker och bokmarknaden.

Kersti: Det är så många som berörs av förändringar på marknaden i dag. Books on Screens handlar inte bara om eböcker, utan speglar en bred utveckling. Just nu vet vi att den kommer användas i undervisningen på ett flertal kurser på Högskolan i Borås, men den skulle passa bra på många fler utbildningar.

Elena: Boken är skriven på engelska för att nå utanför Sverige och i den akademiska världen har vi redan sett ett stort intresse internationellt!

Books on Screens är skriver av Annika Bergström, Lars Höglund, Elena Maceviciute, Skans Kersti Nilsson, Birgitta Wallin, Thomas D. Wilson och finns att ladda ned gratis här.