Vi på Publit har fått förmånen att samarbeta med Sveriges hembygdsförbund för att hjälpa deras medlemmar att sprida sina publikationer. Sveriges hembygdsförbund är landets största kulturarvs- och kulturmiljöorganisation med över 2000 föreningar och 400 000 medlemmar.  

Vi kickstartade samarbetet med ett gemensamt webbinarium där över 100 representanter deltog och ställde frågor om Print on Demand, digital utgivning och tillgänglighetsanpassning. Efteråt pratade vi med Olov Norin, som är kommunikatör vid riksförbundet om hur han ser på samarbetet.

Varför valde ni att samarbeta med Publit? 

Det här med att tillgängliggöra lokalhistorisk kunskap är väldigt viktigt för många av våra medlemsföreningar. Varje år tas det fram runt 500 skrifter och böcker, enligt vår statistik från 2013. Att använda Print on Demand är inte bara ett sätt att slippa lager och onödiga kostnader, det är också en hantering som minskar påverkan på miljö och klimat. Vi kan se att Publit har stor erfarenhet av det här och tror att våra föreningar skulle ha nytta av era tjänster. 

Vad tyckte ni om webbinariet? 

Det var klargörande och informativt. Jag tror att många av deltagarna blev intresserade av Publits smarta lösningar för att hantera och sälja föreningarnas skrifter. 

Vilka var de viktigaste frågorna från era medlemmar?

Under föredraget kom det upp frågor om fördelarna med Print on Demand, hur man levererar underlag till Publit, hur man hanterar ISBN-nummer, och så klart vad det kostar. 

Vad tror ni att medlemmarna kommer ha mest behållning av från Publit?

Jag tror att det är ett smart sätt att göra skrifter tillgängliga på lång sikt utan att behöva ligga på lager. Det är också en fördel att butikslösningen hanterar allt kring presentation, betalning och leverans.

Hur ser ett best-case scenario ut för samarbetet för er och era medlemmar?

Att trösklarna för att komma igång är så pass låga att det är många föreningar som vågar sätta igång. Det vore toppen om fler skrifter och böcker når ut till personer som är intresserade av den lokala historien, vilket jag tror är många.