Visst har du också läst dem – artiklarna med rubriker av typen ”Om 20 år har robotarna ersatt hälften av alla jobb”. Om du har det så har du antagligen precis som jag noterat att de jobb robotarna (eller datorer utrustade med artificiell intelligens om man ska vara petnoga) anses kommer att ha svårast att knipa åt sig är de ”kreativa”. Som formgivare är det förstås lugnande läsning, men kan det vara så att vi kreatörer som går runt och känner oss oersättliga i själva verket grovt överskattar vårt försprång på den kreativa arbetsmarknaden?

Det första misstaget vi gör är att leva kvar i föreställningen om att datorer aldrig kan göra något som den inte blir instruerad att göra – att den inte kan ”skapa”. Så var det, men inte längre. Deep Blue, ni vet den där gamla datorn som slog världsmästaren Kasparov i schack 1997 blev programmerad med en förenklad idé om vad schack är. För att få Deep Blue att spela schack var det nödvändigt att reducera spelet till en konkret räkneuppgift. Istället för en blandning av analys, intuition, psykologi etc. som en mänsklig schackmästare använder, räknades det bästa draget ut genom att pjäser, positioner och förflyttningar gavs olika poäng. Högst poäng bestämde vad som skulle bli nästa drag. Punkt. En själlös förenkling av spelet måhända, men nog för att lösa uppgiften – att vinna.

Den här typen av ”fyrkantigt” tänkande, som länge var nödvändigt för datorprogram, är nog det som många tänker sig diskvalificerar datorer från att klara av att lösa ens de enklaste ”kreativa” arbetsuppgifter. Men då missar man att AI är ett helt nytt sätt att använda datorer på. Alla som har varit med när ett barn lär sig språk vet att det knappt går att förklara varför det inte heter ”få-fådde” när det heter ”nå-nådde”. Att förse en dator med exakta grammatiska regler är ännu svårare. Ett självlärande system kan istället plöja igenom enorma mängder text och på vägen notera att det verkar finnas vissa mönster, men också avsteg från dem. Bilden av språkets struktur blir allt tydligare utan att exakta regler behöver formuleras. Som hos ett barn. Förståelsen om vad som kan vara en lösning växer fram i takt med förståelsen av problemets natur vilket gör att AI:n kan ta sig an uppgifter som inte exakt låter sig beskrivas i förväg och därför kan generera oväntade resultat. Lite mer likt en kreativ process än Deep Blues sifferdribblande, eller hur?

Efter att Deep Blue slog människan i schack började AI-utvecklare istället koncentrera sig på go, ett spel som då ansågs omöjligt för en dator att bemästra. Det dröjde också 20 år innan AI:n AlphaGo, slog den mänskliga världsmästaren. Efter det skapades efterföljaren AlphaGoZero, som endast fick veta reglerna för Go och sedan spela simulerade partier mot sig själv, och på så sätt helt själv lära sig hur Go ska spelas för att vinnas.

Det andra misstaget är att kreatörer överdriver betydelsen av kreativitet för att skapa kommersiell konst. Kanske tenderar vi att förstora betydelsen av det unika med vår mänskliga, konstskoleutbildade inblandning för att skapa värde hos oss själva. Om konst är konst bara om det är resultat av mänsklig aktivitet, då är det förstås per definition omöjligt för en dator att vara kreativ. Men om konst är konst om det väcker något hos betraktaren, fyller ett behov av bli intresserad, stimulerad, då finns det kanske fler vägar att nå målet än genom det vi idag känner som mänsklig kreativitet. Att ”räkna” schack visade sig var ett bättre sätt att vinna på än att ”spela” det, fast alla en gång trodde det var en omöjlighet. På samma sätt kommer datorer att skapa verk som gör jobbet, oavsett om de uppfyller våra krav på kreativitet medan de gör det. Och de kommer att göra det allt billigare samtidigt som de blir allt bättre på att åstadkomma det som efterfrågas. Verk som är tillräckligt bra till en bråkdel av priset – det är svårt att tro annat än att det kommer att förändra arbetsmarknaden dramatiskt, även för kreativa yrken. Och det redan långt innan någon dator är i närheten av att vara kreativ på samma sätt som en människa. Om de ens någonsin blir det.

Hur det gick då för AlphaGoZero, hur lång tid tog det innan den blivit så skicklig att den slog världsmästaren AlphaGo?
Tre dagar.
Tre. Dagar.

Texten publicerades för första gången i Rum Design.