De 5 vanligaste missuppfattningarna om POD

Många pratar om print on demand som en motsvarighet till digitaltryck, eller att de ska "trycka en liten POD-upplaga". Andra trycker "POD" på bokomslag och vissa undrar om inte POD är för dyrt. Det här är vanliga farhågor. Men det vittnar snarare om en bristande förståelse för begreppets egentliga innebörd än bekräftar dess sanningshalt. Så länge vi alla är överens om att print on demand – POD, beställningstryck eller behovstryck– är ett flöde, så kan vi här försöka bena ut vad POD inte är genom att belysa några vanliga missuppfattningar.

Missuppfattning #1: POD är likvärdigt med digitaltryck

Det förstnämnda är ett flöde, eller en affärsmodell, det sistnämnda en tryckmetod. Att digitaltryck förknippas med POD är däremot inte helt orimligt. Det faktum att självaste Nationalencyklopedin sätter ett likhetstecken mellan de två kan sätta även den mest självsäkre tryckarens världsbild i gungning.

Det är förstås sant att digitaltryck används i POD-flödet, men det beror snarare på att det är det billigaste alternativtet för att kunna trycka ett exemplar åt gången. (Och för den som är intresserad av varför det är så bör rimligtvis läsa det här först). Hade det visat sig vara mer lönsamt att tillverka böcker med potatistryck hade det också kunnat göras enligt behovsmodellen, men principen är fortfarande densamma. Sälj först, producera sen.

Missuppfattning #2: POD som tryckt upplaga

Eftersom vi nu vet att begreppet innebär att man säljer böckerna först och trycker sen, så är det rätt givet att det inte kan vara samma sak som en upplaga. En fysisk bok har antingen passerat flödet för POD eller upplaga, men inte båda. Begreppen POD och upplaga är därför ömsesidigt uteslutande. Vad som menas är en digitaltryckt och mindre upplaga, men det är alltså inte samma sak som behovstryck.

Det finns dock undantagsfall, man kan skicka böcker till ett lager och samtidigt sälja samma bok i print on demand-flödet. Men om en återförsäljare beställer in en upplaga från en POD-leverantör så iklär de, snarare än du, rollen som risktagare. Okej, moving on.

Missuppfattning #3: POD är ett format

Det här är en riktig varg i fårakläder eftersom det är ett språkbruk som slängs runt med ganska ledigt i det här branschen, men som kan få besvärliga konsekvenser. Pratar man om POD som ett format är det lätt att man också börjar behandla det som sådant, vilket i förlängningen kan påverka hur man upprättar avtal med författare eller andra rättighetsinnehavare. POD bör inte behandlas som ett format i kontrakt eftersom alla format (t. ex. inbunden, mjukband eller pocket) kan säljas både i upplaga eller som POD.

Det här smittar ofta av sig i kommunikationen till kunder, i marknadsföring och säljprognoser. Inte sällan pratar förlag om att en POD efterträder en inbunden bok eller en pocketutgåva, och resonemanget antyder att dessa är tre olika format som avlöser varandra i bokens liv. Det är naturligtvis inte helt fel. Den första utgåvan är ofta en inbunden upplaga, följt av en pocketupplaga och därefter ett mjukband i POD (just eftersom POD gör sig bäst i den långa svansen där efterfrågan är låg och man inte vill ta någon risk). Och i dagligt tal är det naturligtvis förståeligt att man kanske nämner inbundet, pocket och POD i samma mening utan att vidare definiera begreppen. Men icke desto mindre blandar man äpplen och päron.

Missuppfattning #4: POD är något som ska kommuniceras till slutkunden

Format är intressanta ur ett kundperspektiv. Flöden och affärsmodeller – not so much. Kunder bryr sig inte om i vilket flöde en bok har blivit till, om den tryckts först och sålts sedan eller tvärtom. De är intresserade av att veta när eller om en titel släpps som exempelvis pocket eftersom det säger något om bokens utformning, pris och var den finns att köpa. POD är en fackterm och den bör därför inte användas i kommunikationen med kunder.

Slutsats: Skillnaden mellan format och flöde är alltså viktig att förstå i såväl intern och extern kommunikation som i arbetet med kontrakt.

Missuppfattning #5: POD är dyrt

En prisjämförelse mellan POD och upplaga blir som en prisjämförelse mellan taxi och flyg: vilket är billigast? Svaret är att det beror på hur långt du ska åka. Åker du till närmaste tågstation är det billigare med taxi, ska du till Paris är det billigare med flyg.

Att backlist-titlar inte finns i tryck beror på att det är för dyrt att hålla böckerna i lager. Kostnaden för tryck, lager och distribution blir för stor i förhållande till storleken på upplagorna och dess efterfrågan. Hela poängen med print on demand är att man som utgivare gör en säker affär eftersom kostnaderna alltid täcks av slutkunden. Det är alltså dyrare när efterfrågan är hög, och billigare när efterfrågan är låg. Om det skulle vara dyrare även vid låg efterfrågan skulle modellen inte existera. Den viktigaste frågan man bör ställa sig om man står inför valet är: Vilken efterfrågan finns det? Applicera lämpligast metod därefter.

Nyhetsbrev

Tack, vi hörs!

Tyvärr gick något fel.