Mikael Petrén och Daniel Andersson jobbar på Stockholms stadsbiblioteks virtuella enhet, en liten grupp vars uppgift i världen är att tänka genom och sätta agendan för hur bibliotek i Stockholmsregionen ska hantera digitala medier. Vi träffas över en lunch för att att prata om problem och möjligheter kring hur bibliotek hanterar eböcker.
Det har blivit ett väldigt fokus nu på ersättningsmodeller kring e-utlåning, men låt oss zooma ut lite; varför ska bibliotek alls syssla med utlåning av e-medier?
Mikael: Jag tycker det är svårt att svara utan att "zooma ut" ännu mer och ställa frågan varför vi över huvud taget ska ha bibliotek. De starka reaktionerna på Nacka kommuns utförsäljning av sex folkbibliotek visar att det finns många som verkligen bryr sig, kanske till och med mer än när dagis, banker eller järnvägar privatiseras. Jag tror det beror på att biblioteken spelar en viktig roll i samhället som neutral och oberoende aktör. Om vi ska kunna fortsätta att axla den rollen i fortsättningen så måste vi kunna erbjuda ett brett litteraturutbud; det är fundamentet för all biblioteksverksamhet. Därför är det avgörande att vi kan erbjuda våra låntagare inte bara pappersböcker, utan även e-böcker och ljudböcker. Om vi inte klarar det så kommer biblioteken snart att ses som museiverksamhet.
Vad tycker ni är de viktigaste problemen att lösa för att biblioteken ska kunna ha ett brett utbud av e-medier?
Daniel: Jag tycker det finns två viktiga aspekter från ett biblioteksperspektiv: För det första måste biblioteken ha rätt att låna ut de titlar som väl digitaliserats, alltså en modell som utgår från samma grundläggande rätt som gäller för utlån av pappersböcker. För det andra måste det totala utbudet öka. Idag är sortimentet av svenska e-böcker försvinnande litet. Båda dessa problem behöver lösas för att möjliggöra ett brett utbud och en fortsatt legitimitet för biblioteken.
Mikael: Den andra aspekten du tar upp är ju ett jätteproblem även för svenska förlag. Det är en enorm skillnad mot den engelskspråkiga världen, där många förlag investerat tungt i att digitalisera sina backkataloger. I ett litet språkområde som vårt är det mycket svårare att få ekonomi i att göra gamla titlar tillgängliga som e-böcker. Här tror jag det finns potential för bibliotek och förlag att mötas. Man skulle ju till exempel kunna leka med idén om en "nationell biblioteksfond". Fonden skulle kunna stå för förlagens kostnader för att skanna och konvertera gamla titlar till e-boksformat. Förlagen erhåller oinskränkta kommersiella rättigheter för titeln, men "betalar" i form av att låta titeln vara fritt tillgänglig för utlåning, för all framtid.
Skulle inte det bli hemskt dyrt för biblioteken?
Mikael: Även om kostnaderna snabbt skulle bli stora, så vore det förmodligen väl investerade resurser - biblioteken kan bygga egna digitala samlingar och bli en viktig spelare i strävan efter att ständigt göra e-boksformaten bättre, bland annat genom att berika dem med metadata som bara bibliotek har tillgång till. I jämförelse framstår bibliotekens nuvarande utgifter för e-böcker som att elda för skatorna.
Daniel: En sådan modell, eller något i den stilen, skulle lösa ett av de största problemen med den ordning vi har idag, nämligen att biblioteken inte har något inflytande över utbudet av e-böcker. Idag får vi snällt finna oss i att låna ut de böcker förlagen väljer att göra tillgängliga, vilket ibland innebär att titlar kan dras in eller bara erbjudas till försäljning och inte utlån. Något liknande skulle förstås aldrig tillåtas att ske när det gäller bibliotekens utbud av pappersböcker.
Hur tror ni förlagen skulle ställa sig till en sådan modell ni skissar på?
Mikael: Förlagen skulle naturligtvis ha sista ordet gällande vilka titlar man vill "ha hjälp med" att digitalisera. Vilket förmodligen skulle innebära att de fortsatte bära kostnaderna för att producera e-versioner av nya titlar som garanterat säljer. Men för backlist borde det hypotetiskt kunna vara en win-win-lösning. Frågan om huruvida e-boksutlåning "kanibaliserar" på försäljning eller inte skulle förlora sin relevans, då varenda sålt exemplar blir en vinstaffär. Och skulle det visa sig att möjligheten att låna boken från biblioteket helt släcker ut den kommersiella efterfrågan - vilket är högst osannolikt - så har man fortfarande säkrat rättigheterna genom att hålla titeln tillgänglig, och inte förlorat en krona i relation till alternativet. Allt detta förutsätter dock en tydlig nationell bibliotekspolitik och en konstruktiv dialog mellan bibliotek och förlag, idag har vi varken det ena eller det andra.