Under Bokmässan 2024 besökte Publit flera olika seminarier och ett av dem hölls på Sveriges Författarförbunds scen och hade temat Vart är förlagsbranschen på väg? Seminariet väckte många tankar om hur vi på Publit bidrar till att främja ett hållbart och demokratiskt utgivningsklimat.

Samtalet hölls mellan Daniel Sandström, litterär chef på Albert Bonniers förlag, Martin Jonsson Tibblin, ordförande för Föreningen svenska tonsättare, och Författarförbundets ordförande Anja Gatu. Moderator var Erik Lindman Mata, andre vice ordförande Författarförbundet.

Många intressanta frågor avhandlades. Bland annat hur branschen ska värna om innehåll och upphovspersoner, men också läsarna, samt vad förlagsbranschen kan lära sig från andra branscher. 

Stora delar av diskussionen handlade om hur förlagen ska förhålla sig till att branschen till stor del gått samma väg som musikbranschen – det vill säga att den “plattformifierats” som Martin Jonsson Tibblin uttryckte det. Nya aktörer, plattformar och betalningssystem har ändrat hur vi konsumerar litteratur. Det har blivit enklare att kapitalisera på läsning och det har skapat ett maktskifte, menar Tibblin. Att plattformarna styr över algoritmerna påverkar både innehåll och det kreativa skapandet. Detta var något som Anja Gatu även lyfte under det litteraturpolitiska toppmötet i Göteborg. “Vi behöver ta reda på var den digitala marknaden behöver stärkas, var den behöver regleras och var vi behöver politik för att den ska fungera”.

Man ser tydligt att mediet påverkar innehållet, säger Daniel Sandström. Samtidigt ökar tillgängligheten och gör litteraturen möjlig att nå för nya läsare, vilket såklart är något positivt, men i och med den stora digitaliseringsvågen har konsumentvalfriheten ökat och en maktkoncentration har skett. Ägare har alltid funnits, men makt över innehåll har flyttat uppåt i kedjan och över nationella gränser, men han. Det i sin tur betyder att svensk kulturpolitik får mindre inflytande. Problemet med att techbolagen tjänar pengar på litteratur är att pengarna inte återinvesteras i litteraturen, anser Sandström.

Frågan är hur bredden på litteraturen kommer att se ut i framtiden. Med det stora utbudet av plattformar för strömmade litteratur är det svårt att skapa rättvisa villkor för rättighetsinnehavarna. Höjda priser kan resultera i att kunder söker sig till andra tjänster. Enligt Sandström så kommer det i framtiden handla om vilket innehåll streamingtjänsterna erbjuder, inte bara pris. Där har både rättighetsinnehavarna och kulturpolitiken ett stort jobb att göra både gällande innehåll och rättvis ersättning. 

En reflektion vi på Publit gjorde efter seminariet var att vi är stolta över att kunna bidra till ökad mångfald inom litteraturen och att vår affärsmodell ger även smala titlar evigt liv. Både på plattformarna och i tryckt format.