Vem tjänar på ljudboksboomen?
Ljudboken har blivit en självklar del av bokmarknaden. Men vad betyder den explosionsartade utvecklingen för författarnas inkomster och vad krävs för att en författare faktiskt ska kunna leva på sitt skrivande? Författarna Johan Brännström och Daniel Åberg, samt litterära agenten Lena Stjernström möttes på Litteraturscenen för att prata om vad som styr författarnas inkomster på ljudboksmarknaden. Samtalet modererades av Anna Bågstam som är styrelseledamot i Sveriges Författarförbund.
Större räckvidd, mindre ersättning per bok
Många författare säljer i dag mest i ljud. Vissa uppger att så mycket som 90 procent av försäljningen sker just via streamingtjänsterna. Men den stora publiken innebär inte automatiskt stora inkomster. En av diskussionens centrala frågor var just balansen mellan räckvidd och ersättning.
Författare får generellt mindre ersättning per lyssning än vad de får när en fysisk bok säljs. Samtidigt är potentialen att nå stora volymer betydligt större. Daniel Åberg konstaterade att det är få författare som säljer 10 000 inbundna exemplar, medan att det på ljudboksmarknaden inte alls är ovanligt att komma upp i sådana volymer. Det gör ljudboken till en paradoxal affär för författaren. Fler kan nås, men varje enskild försäljning eller lyssning är mindre värd.
Lena Stjernström lyfte även frågan om ersättningsnivåerna för ljudböcker som aldrig ges ut i tryckt format (så kallade digital only). När en titel enbart produceras som ljudbok försvinner flera av de kostnader som traditionellt är förknippade med en fysisk bok, så som tryck och lagerhållning. Självklart finns det produktionskostnader även för ljudboken, men frågan är hur dessa kostnader bör vägas mot författarens ersättning och hur transparensen kring ersättningsmodellerna kan bli bättre.
Synlighet blir hårdvaluta
På den fysiska bokmarknaden finns etablerade sätt att uppnå synlighet, till exempel via bokhandel eller biblioteket. För en ljudboksutgivning ser spelplanen annorlunda ut. Ljudbokstjänsterna har begränsade ytor för exponering och själva plattformarna har fått en allt större roll i vad som visas. Nästan uteslutande är det författare i den egna koncernen som lyfts på annonsplatserna. För författare på förlag som inte ingår i koncernen och för debutanter är det svårt att få synlighet. Det finns förstås möjligheter att organiskt klättra på topplistor genom många lyssningar, men när konkurrensen består av tusentals nya titlar blir det en utmaning att överhuvudtaget bli upptäckt. Det här gör att synlighet och distribution blir minst lika strategiska frågor som själva utgivningen.
Vem vet egentligen vad en lyssning är värd?
En annan återkommande fråga under samtalet var transparens i hur ersättningen från streamingtjänsterna räknas fram. Modellerna skiljer sig åt mellan olika tjänster och även när rapporter görs tillgängliga är det inte alltid enkelt att översätta siffrorna till faktisk ersättning.
Lena Stjernström påpekade behovet av större transparens kring avtalen mellan förlag och streamingtjänster. Om agenter och författare har svårt att få insyn i royaltyunderlaget blir det också svårt att bedöma om ersättningsnivåerna är rimliga. Det skapar en obalans mellan aktörerna i kedjan. Daniel Åberg påpekar också att är svårt för en författare att ställa krav när konkurrensen om utgivningsplatserna är hård. Om man tackar nej finns det många andra som står redo att ta platsen.
Vilket är framtidens format?
Det står klart från paneldiskussionen att den ekonomiska vinningen för författare ligger i försäljning av fysiska exemplar och att ljudboksersättningen måste ses över. Här finns en tydlig koppling till hur vi på Publit ser på modern bokutgivning. Vi anser inte att det ena formatet behöver utesluta det andra. Print on Demand gör det möjligt att trycka den fysiska boken efter behov utan att förlaget behöver ta ekonomiska risker för stora upplagor. Och det är kanske extra relevant i en tid när ljudboken växer. Med Print on Demand behöver man inte välja bort den fysiska boken bara för att ljudet är det format som säljer bäst. En modern bokutgivning behöver helt enkelt inte välja en enda väg. Den kan bygga flera.