Sölve Dahlgren skrev nyligen på sin utmärkta sajt Boktugg om amatörens fördel framför proffset. Att vara 'in it for the money' är en nödvändig grundförutsättning för alla dem som gjort hobbyn till ett yrke. Därmed följer också en begränsning i hur mycket omsorg och kärlek man kan ägna åt varje enskild titel i pärlbandet av ens totala utgivning. Amatören däremot - ordet kommer ju från latinets älska - behöver inte tänka på vad som lönar sig. Varje enskild release värks fram med en dramatik som inte står författarens vånda efter. Att förlägga blir till ett konstnärligt uttryck i sin egen rätt.

Inom ekonomisk teori finns ett begrepp som beskriver just denna entusiastens fördel över proffset. Theodore Levitt skriver i sin klassiker the Marketing Imagination från 1983 om 'economy of scope'.

Vid tiden då boken publicerades blåste globaliseringens vindar starka och allt kretsade kring företag som tog steget från att vara multinationella till sant globala, ett race där ett fåtal vinnare skulle kamma hem hela potten tack vare skalfördelar, dvs. 'economy of scale'. Det Levitt såg, långt före sin samtid, var den kanske lika starka trenden i motsatt riktning: Small is beautiful!

Tanken om 'economy of scope' går ut på att jättarna har svårt att konkurrera med den tillräckligt nischade entusiasten.

Den marknadslogik som Levitt bara kunde skönja konturerna av, skulle på sikt göra det möjligt för vem som helst att få tillgång till en skräddarsydd produktionsanläggning som i kapacitet matchade de allra största spelarnas.

Tack vare industrialiseringen av one-off-produktion blir kostnaden för ett enda exemplar försumbart högre, så länge man håller sig inom vissa standardmått, jämfört med massproduktion. Lägg därtill internetålderns möjligheter till optimerad logistik så pekar allt mot att de ekonomiska trösklarna för att nå en global publik håller på att försvinna helt.

Den här dynamiken ger oss ett slags andra punk-våg, med allt fler blomstrande gör-det-självare inom allt från bryggeri till mode och bokutgivning. Publit är i högsta grad ett barn av den rörelsen. Lösenordet till vår första server (blush) stavades Kulturr3v0lution och än idag jublar vi över att böcker som Kaos i kvinnohjärnan och Spionen på FRA 2.0 hittar sina läsare tack vare Publit.

Men parallellt med denna förtätning av undervegetationen sker också en radikal vitalisering i trädkronorna. För samma utveckling som sätter nya verktyg i händerna på amatörer, ger också de allra mest traditionstyngda aktörerna århundradets vitamin-injektion.

Stora anrika förlag må fungera som kommersiella företag, men de skulle inte kommit dit de är utan goda portioner idealism och kärlek till Litteraturen. Precis som att mat är en förutsättning för att fungera som människa, men knappast en anledning, behöver förlag göra vinst för att kunna fortsätta med det de är satta till jorden för, nämligen att matcha läsare med fantastiska böcker. I den strävan har man länge varit begränsad till att arbeta med de senaste årens utgivning, de heta listorna av titlar som fortfarande ger ringar på vattnet i det offentliga samtalet. Samtidigt vet varje förläggare att de sitter på en skatt i form av den samlade utgivning som inte längre hålls i tryck, eftersom det fram till nyligen inte var ekonomiskt försvarbart.

Att satsa storskaligt på att tillgängliggöra sin backlist, som ljud- och eböcker, och via print on demand, har på kort tid blivit en del av vardagen på nästan alla stora och medelstora svenska förlag. Och resultaten låter inte vänta på sig.

Gång på gång visar det sig att vad som en gång i tiden varit värt att ge ut, decennier senare återigen finner sina läsare.

Många vittnar om precis det fenomen som Chris Andersson skrev om i sin klassiker The Long Tail från 2006, nämligen att till och med titlarna allra längst ut i svansen lever ett stilla liv. Backlist bär sig, och även om försäljningen per titel är låg så är den i gengäld stabil. Idoga satsningar på digitalisering bygger därför upp en förutsägbar intäktsström som vid sidan av mer volatil frontlist kan fungera som krockkudde under tider då man verkar hamnat i ett kallt stråk. Precis som ett skolboksexempel av 'economy of scale'!

Det här är den verklighet vi ser svart på vitt när vi analyserar de hundratusentals ordrar som varje år strömmar genom Publit. En förhoppning och en trendspaning som vänts till en realitet. Det är därför vi nu ingår partnerskap med en rad förlag och hjälper till att bära de initiala kostnaderna för att tillgängliggöra backlist (läs mer och anmäl ditt intresse här).

För vi vet att det som på pappret ser ut som en risktagning, egentligen bara är en fråga om uthållighet. En satsning på backlist, till synes oavsett katalogens storlek, bär i genomsnitt sina kostnader efter sex till tolv månader och blir därefter en evig plus-affär, ett självspelande piano till förmån för både förläggaren och läsaren.

Allt sammantaget är vår observation alltså att framtiden är ljus, för minsta smålirare liksom för de största och, framför allt, för Litteraturen. Aldrig förr har så många kunnat sprida ordet till en så stor publik. Att få vara en del av den utvecklingen gör oss oändligt stolta!