Stockholm har sedan länge förknippats med kreativa företag som gjort globalt avtryck, men nu pågår en veritabel revolution som får designklassiker som Stringhyllan, eller ikoniska branding-kampanjer som Absolut Vodka, att framstå som krusningarna på ytan. I sin nya bok Kreativa Sthlm lyfter forskaren Nima Sanandaji fram Publit som ett av många exempel på att vår huvudstad håller på att bli ett globalt centrum för innovation.

Häromveckan var det boksläpp för Kreativa Sthlm: en granskning av företag och människor i fem olika branscher och hur de tillsammans bidrar till Stockholms tillväxt. Boken uppmärksammar den unika bredd som präglar vår huvudstad – en synergieffekt som är mer anmärkningsvärd än specialisering inom en enskild bransch. Detta, tillsammans med svenska företags självklara ambition (och förmåga) att anpassa produkter och tjänster för en global konsument, är receptet på lilla Sveriges framgång i stora världen.

Några historiska exempel lyftes fram: Nisse och Kajsa Strinning som kammade hem vinsten med den svenska folkbokhyllan, en tävling anordnad av Bonniers folkbibliotek 1949. Även Carlsson & Broman som 1979 satte Stockholm på kartan med sin banbrytande reklamkampanj för Absolut Vodka.

Det som är intressant är inte det faktum att vi har skapat flera kända svenska namn och företag, utan att vi har ett gott näringsklimat som skapar förutsättningar för dessa att växa fram och bli till, menar Nima Sanandaji. Hjälpen kommer från specialister, en samling kreatörer som för artister, företag eller ledande personer mot framgång, men den verkliga magin sker oftast i det dolda.

Under boksläppet var expertpanelen enig om att det är en konstant utmaning att fortsätta producera dessa personer och skapa en miljö där de tillåts vara kreativa. Rent konkret handlar det om att uppmuntra ungdomar och ge dem utrymme att leva ut sina intressen, se till att utbildningar speglar utvecklingen och samtiden men också satsa på den strukturella grunden för att det kreativa ska få fäste. Det är framförallt viktigt att blanda kompetenser och lyfta blicken till förmån för ett internationellt perspektiv.

Samtidigt behöver företag och kreativa näringar se det som sitt ansvar att vara i ständig förändring för att lyckas attrahera kreativa personer och inte bli föråldrade. Att tilltala en yngre publik är en av de viktigaste förutsättningar för ett företags överlevnad, konstaterade Ingmarie Halling, Creative Director på det interaktiva ABBA-museet.

Så när frågor som: "Var finns nästa under?" och "Vilka är de kommande originalen?" dök upp blev det tydligt att svaret måste vara självreflekterande. De stora företagen behöver se fördelarna med att inspirera och skapa möjligheter för de små aktörerna, eftersom de kompletterar och höjer varandra om de lyckas samverka – istället för att brottas om förstaplatsen. Det handlar också om att samarbeta med skolor som avlar fram dessa kreatörer och se till att studenter får en naturlig väg in i näringslivet.