AI förändrar redan hur vi skriver, översätter och hanterar text. Men vad händer med det svenska språket när allt mer innehåll produceras av maskiner? Och behöver Sverige egentligen en egen språkmodell?

Det var frågor som diskuterades under två panelsamtal som Publit besökte på årets Bokmässa. Frågorna handlade både om behovet av svenska språkmodeller och om vad AI redan gör med språk, litteratur och de yrken som arbetar med text.

När översättaren blir redaktör

Översättaren Elin Pirttimaa Rosén beskrev hur AI riskerar att pressa priserna på översättningsarbete eftersom maskiner nu kan producera en första version till mycket låg kostnad. Linus Kollberg, även han översättare, höll med, men pekade också på en förändring av själva yrkesrollen: 

• Uppdragen handlar oftare om att redigera en AI-genererad översättning än att faktiskt översätta, vilket gör att instegsjobben riskerar att försvinna. De etablerade översättarna får de uppdrag som finns kvar medan det blir svårare för nya att komma in i yrket. Det är ett exempel på hur AI inte nödvändigtvis tar bort ett helt yrke, men förändrar arbetsuppgifterna.”

Vad ska AI göra?

I det andra seminariet diskuterades vad AI kan innebära för det svenska språket. Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, betonade att språkteknologi i sig inte är något nytt. Stavningsprogram, maskinöversättning och olika tillgänglighetsverktyg har funnits länge, men dagens generativa AI är något annat. Självklart finns uppenbara användningsområden. AI kan hjälpa till att transkribera material, underlätta översättningar och göra information mer tillgänglig. För den som är ny i Sverige kan språkmodeller också vara ett stöd för att lära sig svenska. Men panelen återkom till vikten av att se AI som ett verktyg, inte en ersättning för mänsklig bedömning.

För bokbranschen blir frågorna särskilt intressanta. Om AI gör det enklare och billigare att producera och hantera text kommer mängden innehåll sannolikt att fortsätta öka. Då blir det ännu viktigare att någon gör det som maskinen inte kan göra, det vill säga välja, redigera, värdera och ta ansvar.

Det är också här frågan om upphovsrätt kommer in. Författarnas texter är en viktig del av det material som kan användas för att utveckla språkmodeller. Vem får använda dem? På vilka villkor? Och hur ska författare och andra rättighetsinnehavare ersättas?

När tekniken förändrar utgivningen

På Publit följer vi förstås utvecklingen med stort intresse. Digital teknik har redan förändrat hur böcker kan produceras, distribueras och säljas. Print on Demand är ett exempel på hur ny teknik kan göra bokutgivningen mer flexibel.

AI förändrar nu flera delar av kedjan. Manus kan bearbetas, texter översättas, marknadsföring effektiviseras och metadata genereras utan mänsklig handpåläggning.

Med all ny teknik handlar frågan kanske inte om vad AI kan göra – utan vad vi vill att den ska göra.