Hur påverkar AI framtidens bokbransch? Kommer översättningar att förändras i grunden? Och vad händer när förlag allt enklare kan nå läsare långt utanför sin hemmamarknad?

Det var några av de frågor som stod i fokus när Publits VD Per Helin nyligen deltog på Readmagine i Madrid – en av Europas största konferenser för digital innovation inom läsning, böcker och bibliotek.

AI fortsätter att dominera samtalet

Att utvecklingen av det vi kallar AI påverkar bokbranschen anser jag att det inte råder någon tvekan om. På konferensen återkom frågan i så gott som varje programpunkt, inte minst kring upphovsrätt. Sen är frågan hur den här påverkan kommer att se ut i verkligheten. 

På europeisk nivå förs det diskussioner om att öppna upp och förändra den nyss implementerade EU AI Act (Förordning 2024/1689) för att bättre spegla den verklighet som AI har skapat. Förordningen anses vara mer anpassad till de stora techbolagen än till enskilda upphovsrättshavare. Inte minst då man förordar ett så kallat ”opt-out”-förfarande som innebär att man ger bort rättigheterna att använda upphovsrätten så länge man inte har sagt nej. Detta nej ska också vara maskininläsningsbart för att gälla. Det anses vara mycket begärt att detta ska ligga på upphovsrättshavare. Samtidigt finns en oro för att ett öppnande skulle innebära att teknikjättarna, genom sina stora ekonomiska resurser och omfattande lobbyarbete, skulle kunna leda till ett sämre skydd för rättighetsinnehavare än det som finns i dag.

En tydlig trend är därför utvecklingen av lösningar som gör upphovsrättsinformation maskinläsbar. Ett exempel är Liccium, där två tidigare Publit-medarbetare, Sebastian Posth och Mats Berglund, idag arbetar med att utveckla teknik som ska göra det enklare att hantera och förstå rättigheter i en AI-driven värld.

Översättningarnas nästa kapitel

Under lång tid upplever jag att mönstren varit relativt stabila: samma språk dominerar översättningsflödena och samma marknader köper och säljer flest rättigheter.

Men utvecklingen kan vara på väg att förändras. När översättningar blir billigare och AI kan användas som stöd i processen, ökar möjligheten att ge ut fler titlar på flera språk. Den data som finns idag pekar redan på att antalet översatta titlar växer och att även mindre språkområden kan få tillgång till ett bredare utbud av litteratur.

Samtidigt har trenden att läsa originalutgåvor på engelska vuxit stadigt i Europa. Det drivs dels av ökade kunskaper i engelska, dels av att engelskan får en allt starkare ställning i mindre språkområden.

Men utvecklingen är inte självklar. En egen spaning är att AI-agenter gör det enklare än någonsin att översätta längre texter. Kanske kommer vi i framtiden i större utsträckning att välja att läsa på vårt eget språk eftersom vi vill ta till oss nyanser och känslor fullt ut.

När bokmarknaden blir gränslös

En annan återkommande diskussion på Readmagine handlade om hur allt fler förlag arbetar internationellt.

Med Print on Demand och digital distribution har trösklarna för att sälja och marknadsföra böcker på nya marknader sjunkit kraftigt. Förlag behöver inte längre bygga upp lager eller investera i stora lokala upplagor för att nå läsare i andra länder.

Där man tidigare sålt rättigheter till bolag på respektive marknad, blir det allt vanligare att man själv exploaterar rättigheterna över landsgränserna och sätter upp sälj- och marknadsfunktioner lokalt.

Utvecklingen öppnar dörrar för både små och stora aktörer och gör det möjligt att testa nya marknader med betydligt mindre risk än tidigare.

Det förutsätter såklart att det finns lösningar som Publit på dessa marknader.

Social läsning stärker hela ekosystemet

Innan mitt besök fick jag frågan om att moderera panelen "Social Reading". Det utvecklades till ett väldigt inspirerande samtal om vad socialt läsande egentligen innebär – och varför det kan spela en viktig roll i bokutgivningens ekosystem.

De mest framgångsrika initiativen bygger ofta på någon form av guidning eller moderering. När läsningen sker i ett sammanhang tillsammans med andra ökar både engagemanget och läsupplevelsen. Det verkar också som att man läser mer när man läser socialt.

Två exempel som lyftes fram var brasilianska Skeelo och nederländska Immers Readfest, som på olika sätt skapar mötesplatser där läsare, författare och förlag kan interagera kring litteraturen.

Metadata blir allt viktigare när sökningar sker genom AI

Ett av de mest intressanta exemplen på hur språkmodeller och AI kan användas praktiskt kom från det spanska bolaget Text Radar.

Företaget har utvecklat en lösning som kan analysera tryckfärdiga PDF-filer och automatiskt extrahera metadata, till exempel från böcker. Det innebär att information om den tryckta upplagan kan identifieras och struktureras utan omfattande manuellt arbete.

Minst lika intressant var hur de hanterade frågan om integritet och upphovsrätt. Istället för att låta externa AI-tjänster bearbeta innehållet har de byggt interna agenter baserade på flera språkmodeller. Informationen lagras sedan på ett sätt som gör att själva bokinnehållet aldrig används eller sparas i modellerna.

En bransch i snabb förändring

Readmagine 2026 visade tydligt att bokbranschen befinner sig i en period av stora förändringar. Samtidigt blev en sak tydlig under dagarna i Madrid: tekniken förändras snabbt, men fokus ligger fortfarande på samma sak som alltid – att hjälpa fler läsare att hitta fler böcker.