Frågan om hur bibliotek ska hantera eböcker har länge varit en het potatis. Biblioteksföreningen och Förläggareföreningen strandade tidigare i år efter att ha ägnat månader vid förhandlingsbordet för att hitta en långsiktigt hållbar lösning. 2012 är dessutom året då många svenska förlag införde en fördröjning mellan det att en ebok släpps kommersiellt och att den görs tillgänglig för utlåning, något som ibland kallas karens, ibland karantän, och som mött en hel del kritik från bibliotekshåll.

Även på andra håll i världen har nöten visat sig svår att knäcka. Förra året reagerade amerikanska bibliotek med bojkott efter att HarperCollins införde villkor som innebar att bibliotekslicenser för eböcker "slets ut" efter ett visst antal lån. De som protesterade mot bibliotekens försämrade villkor har sedan fått mer vatten på kvarnen; under det senaste året har Hachette, MacMillan, Simon&Schuster och Penguin dragit tillbaka stora delar av sina ebokskataloger från biblioteksdistributören Overdrive. Random House, det sjätte av de förlag som brukar benämnas the Big Six, ligger kvar på Overdrive men har i stället chockhöjt sina priser gentemot bibliotek.

Eböcker är kort sagt en ödesfråga, i Sverige såväl som internationellt, både för bibliotek som vill fortsätta vara relevanta för allmänheten, och för förlag som är mitt uppe i ett stålbad liknande det musikbranschen just börjar hämta sig från.

Men nöden är uppfinningarnas moder, vilket inget visar tydligare än det pilotprojekt som idag annonseras av Stockholms stadsbibliotek och Ordfront förlag i samarbete med Publit. För första gången någonsin bildar förlag och bibliotek aktivt partnerskap i eboksfrågan. Den självklara utgångspunkten för samarbetet är en gemensam målsättning att få folk att hitta och läsa bra böcker. Den givna följdfrågan är hur man bäst kan bistå varandra i den strävan.

Under det 20 månader långa projektet kommer låntagare i Stockholm få tillgång till nyheter från den dag de släpps i handeln, samtidigt som biblioteket drastiskt sänker sina kostnader och förlaget höjer sina intäkter. Jämfört med den ersättningsmodell som hittills dominerat ger varje utlåning något mer i förlagets ficka, medan nyheter ger 20 kronor i stället för den sedvanliga tian.

Projektet omfattar även ett mer experimentellt spår, där biblioteket bistår förlaget med medel för att digitalisera klassiker som annars skulle förbli otillgängliga för framtida generationer av läsare. Under de närmaste elva åren kommer dessa böcker kunna lånas ut till stockholmarna helt utan begränsningar eller rörliga kostnader för biblioteket. Samtidigt behåller förlaget naturligtvis rätten att sälja böckerna.

Det här är en modell som vi på Publit länge förespråkat och som vi brukar kalla dual license, ett begrepp som är lånat från open source-rörelsen. I och med samarbetet mellan Stockholms stadsbibliotek och Ordfront blir dual licensing nu verklighet.

Projektet har redan gett ringar på vattnet. Både Societey of Chief Librarians och brittiska Arts Council har vänt sig till Publit under den gångna hösten för att få nya infallsvinklar på hur förlag och bibliotek kan samarbeta kring utlåning av eböcker. I ett internationellt perspektiv ses Sverige ofta som en experimentverkstad och ett föregångsland. Vi har introducerat radikalt nyskapande modeller för digital distribution för både film och musik. Nu står böcker på tur.