Pecha kucha är tydligen japanska för undefär "inget snicksnack". Metoden går ut på att hålla korta och koncisa presentationer genom att dela dessa i tjugo slides där varje bild visas i tjugo sekunder innan den automatiskt rullar vidare till nästa. En renlärig pecha kucha-presenation är alltså exakt 400 sekunder lång. Metoden ska ha uppstått i sammanhang där designers träffas för att presentera sina portfolios.

När Kungliga Biblioteket i dagarna firar att Libris fyller 40, är en lång rad talare inbjudna att hålla korta kärnfulla presentationer om allt från nya sätt för bibliotek att använda QR-koder, till API-design och länkad öppen data. Även Publit hade den äran att få presentera sina tankar om hur bibliotek och förlag skulle kunna ingå partnerskap kring produktion och distribution av eböcker. Här följer dagens manus:

Jag kommer tala om problemet med eböcker, för bibliotek, och för förlag. Jag kommer även presentera en idé som jag tror har potential att lösa många av dessa problem, men först lite omvärldsbevakning:

Frågan om hur bibliotek ska hantera eböcker verkar nått kokpunkten under senaste året. I USA pågår ett regelrätt krig; fyra av de största förlagen – de så kallade big 6 – tillåter inte längre att deras eböcker lånas ut. Det femte – Random House – har chockhöjt sina priser och det sjätte – HarperCollins – har försämrat villkoren så till den grad att många bibliotek idag bojkottar deras eböcker.

Det är också väldigt oklart om bibliotek kan äga eböcker; i Texas pågår nu ett rättsfall där statsbibliotekarien Joanne Budler stämt Overdrive, för att distributören inte låter henne ta sina eböcker och flytta dem till en annan tjänst, trots att hon har förlagens skriftliga godkännande. Man hävdar att bibliotek bara betalat för rätten att låna ut vissa eböcker, inte för tillgång till dess källfiler.

Även i Sverige vädras missnöje i biblioteksled:

• Man får allt svårare att arbeta med aktualiteter eftersom flera förlag infört embargo på nya titlar
  
• Kostnaderna för eboksutlåning skenar och prissättningen mot bibliotek är stelbent; alla titlar kostar samma tjugo kronor att låna ut.
  
• Dessutom är beståndet av svenska eböcker litet och växer långsamt, särskilt med avseende på backlist

Men bibliotek är inte ensamma om att ha eboksbekymmer: Inte ens de största och mest anrika förlagen har den nödvändiga infrastrukturen för att hålla en jämn och hög kvalitetsnivå, vilket visade sig i två spektakulära fall under förra året. Kort efter att Gallimard kammat hem prestigefulla prix Goncourt var man tvungen att dra in eboksutgåvan av L'art français de la guerre som kryllade av korrfel. Några månader senare händer samma sak för HarperCollins, som fick dra tillbaka Kindle-versionen av bästsäljande Neal Stephensons senaste roman.

Men om kvalitet är dyrt, är massidigitalisering av backlist ännu dyrare och de monumentala investeringar som krävs kommer ta lång tid att räkna hem. Förlagens andra problem är därför likviditet.

För det tredje blir metadata allt viktigare för att driva försäljning, men att framställa högkvalitativ metadata för en stor verkskatalog står bortom de flesta förlags resurser. Undantaget som bekräftar regeln är tyska Springer-koncernen, som efter världens kanske mest ambitiösa digitaliseringsprojekt drar slutsatsen att den enskilt viktigaste faktorn för att göra projektet lönsamt varit att framställa god metadata, men också att detta slukat mest resurser.

Både bibliotek och förlag brottas alltså med problem när det gäller eböcker.

Jag tyckte mig skymta en del av lösningen när Publit för en tid sedan engagerades i ett pilotprojekt tillsammans med Stockholms stadsbibliotek, som bland annat gick ut på att digitalisera ett antal creative commons-klassade titlar ur makarna Myrdals verkskatalog, böcker som nu finns fritt tillgängliga för alla svenska folkbibliotek. I det här projektet hade biblioteket direkt tillgång till källfiler, vilket idag är nödvändigt för att kunna arbeta med metadata på något meningsfullt vis eftersom denna i allt högre utsträckning vävs in i själva eboksfilen.

Projektet var dock begränsat till att arbeta med fria titlar, men det gav upphov till en idé.

En idé om att skapa förutsättningar för bibliotek att ingå partnerskap med förlag, för att tillsammans producera och sprida eböcker. Jag kallar modellen dual licensing och den går ut på delad vårdnad av källfiler, vilket innebär att bibliotek ges möjlighet att bidra i arbetet med metadata och kvalitetssäkring.

En bärande tanke med modellen är också att bibliotek hjälper förlag finansiera digitalisering av backlist genom att betala ett förskott. I gengäld har man ett visst antal fria utlån, och får sedan låna ut boken på förmånliga villkor.

Jag har nu nått slutet av detta korta anförande, där jag velat peka på en rad problem som borde kunna ena förlag och bibliotek i en gemensam ansträngning. Dual license-modellen är en möjlig väg framåt. Men mitt huvudsakliga budskap handlar inte om just den utan är större och viktigare än så; jag vill slå ett slag för en kreativ dialog mellan förlag och bibliotek.