Enligt EU:s tillgänglighetsdirektiv måste alla e-böcker med början
sommaren 2025 vara tillgängliga även för personer med
funktionsnedsättningar.

För de som idag inte har full tillgång till litteratur är det här en efterlängtad lagstiftning, ett viktigt steg på vägen mot ett mer jämlikt samhälle.

Dagen när tillgänglighetsdirektivet blir verklighet kommer allt närmare.
Vi har pratat med Henrik Götesson på Synskadades Riksförbund och Susanna Laurin på Funka om de konkreta skillnader det kommer att
göra i många människors liv.

Henrik Götesson lyfter specifikt fram kurslitteratur som en kategori
litteratur där det finns ett stort behov av förändring. Eftersom
kurslitteratur ofta består av bilder som är centrala för innehållet behövs
texter som beskriver bilderna, så kallat ALT-texter, för att väsentliga
delar av innehållet inte ska falla bort för de som inte kan se bilderna. En
annan viktig aspekt när det kommer till kurslitteratur är sidnummer.
Studenter behöver kunna följa sidhänvisningar baserade på de tryckta
upplagornas sidnumrering. Det här kan lösas i en e-bok genom att föra
in den tryckta bokens sidnummer och sedan länka till dem från
innehållsförteckningen. Båda de här funktionerna, ALT-texter och
länkade sidnummer, är centrala delar av en tillgänglig e-bok.

I dagsläget är det möjligt att få kurslitteratur överfört till punktskrift,
talbok eller liknande, påpekar Henrik. Men den utdragna väntetiden
innan konverteringen är genomförd utgör ett problem. Om böcker skulle
anpassas redan i ett första steg skulle det innebära en stor skillnad för
många studenter.

–Vi behöver inte vänta på att en bok ska läsas in eller överföras
till punktskrift alternativt specialframställas i form av en speciell
e-bok. Vi kan läsa boken samtidigt som alla andra /.../ Väntetiden
på att få kurslitteratur framställd är ofta mycket lång.

När det kommer till tillgängliga e-böcker går tankarna i första hand till
personer som har synskador av olika form och grad. Men även om
synskadade är den mest givna gruppen, kan läsningen underlättas
också för personer med andra funktionsnedsättningar. Susanna Laurin
från Funka lyfter fram personer med kognitiva nedsättningar eller
motoriska funktionsnedsättningar.

För personer med en kognitiv nedsättning är det till stor hjälp om det
går att öka stilstorleken eller byta typsnitt i boken, menar Susanna.
Även en tydlig och utförlig innehållsförteckning kan underlätta. Om
boken dessutom är konstruerad så att bokens delar är tydligt markerade
inne i e-bokens kod, kan personer med motoriska
funktionsnedsättningar navigera genom boken med hjälp av olika
styrdon som manövreras med till exempel munnen. Att alla studenter har samma möjligheter att läsa kurslitteratur är en central och viktig fråga men det här är också en större, humanistisk fråga enligt Susanna.

–Tillgång till böcker – oavsett om det är barnböcker, facklitteratur,
skönlitteratur eller något annat – är extremt viktigt för alla
medborgare. En del människor får ett nytt liv genom böcker,
andra pluggar för sin utbildning, vissa finner djup mening i
religion eller historia, andra behöver förkovra sig i sitt yrke ...

Böcker kan vara tillgängliga i olika grad, och varje steg som tas mot en
tydligare strukturerad och dynamisk e-bok vinner några nya läsare. Som
en ytterlighet lyfter Henrik problemet med e-böcker som består av text
som bild, närmare bestämt PDF-filer som inte har genomgått OCR-
tolkning. Det här är en typ av böcker som ofta enkelt skulle kunna
konverteras till flödande e-böcker (se tidigare blogginlägg om olika
format), vilket skulle vara en bra bit på väg. När texten inte är egentlig
text utan en bild av text ställer det till problem eftersom den inte kan
uppfattas av så kallade skärmläsare, ett tillgänglighetsverktyg som
omvandlar text till tal eller möjliggör läsning med en punktskriftsskärm.
För personer som är beroende av att skärmläsaren kan göra sitt jobb är
en sådan bok därför obrukbar. En central del av att tillgängliggöra en
bok är just att göra det möjligt för skärmläsare att presentera boken på
ett överskådligt sätt så att gravt synskadade och blinda kan tillgodogöra
sig texten. Förhoppningsvis kan tillgänglighetsdirektivet bidra till att
medvetandegöra den här frågan och skifta synen på vad en e-bok är
och kan vara.

När det kommer till att börja producera tillgängliga böcker för att följa
EU:s tillgänglighetsdirektiv, påpekar Susanna att förlagen inte bör vänta
för länge med att förbereda sig. Det är en hel del logistik och rutiner
som ska vara på plats, och omställningen bör därför göras i god tid.

Synskadades Riksförbund har till uppgift att ”arbeta för att personer med synnedsättning ska kunna leva ett rikt och självständigt liv – ett liv utan begränsningar”. Henrik Götesson är intressepolitisk handläggare på Synskadades Riksförbund.

Funka är en organisation som genomför alla typer av uppdrag inom tillgänglighet. Dels kommersiella kunduppdrag, dels forskning och innovation. De ger också stöd till regeringar som ska implementera lagstiftning och till myndigheter och kommuner som ska agera baserat på lagens krav. Susanna Laurin leder Funkas forsknings- och innovationsavdelning och arbetar dessutom på EU-kommissionens uppdrag med att koordinera arbetet med nya standarder inom området.

Vill ni redan nu tillgänglighetsanpassa era e-böcker?